Det jag gör är att först bestämma antalet bågar ska rida. Det hänger på var jag är och rider. Men normalt sätt så rider jag oftast i ett ridhus på 20×70. Så antalet bågar jag rider är fyra eller tre. Anledningen är att jag inte vill rida på förstora yta med hästen.

Det jag gör på bågarna varierar från pass till pass. Men i regel så brukar jag rida volter eller övergångar. Bara man tänker efter så finns det faktiskt en hel del grejer att göra med bara en enkel ridväg. Serpentin bågar kan gå från en enkel ridväg till en övning med olika monent.  Dessa moment kan man även kalla för avstämning eller små test av ekipaget i fråga.

Nu ska jag försöka ge svar på hur jag rider mina serpentin bågar. Antalet volter varierar till antalet bågar man väljer att göra. I mitt fall rider jag oftast bara 3 bågar ibland händer det att jag rider 4 bågar också. 

När jag då rrider på dessa serpentiner och känner att bågarna blir jäna och fina så börjar jag lägga in volterna. Många tycker/tror att man kan lägga in en volt lite varstans under bågarna. Men vill man vara lite smart och få hjälp av bågarna så lägger jag in volterna i varje båge. Vilket jag anser vara ett väldigt bra hjälpmedel under passet. Det blir väldigt enformigt för hela ekipaget om man håller på med volterna hela tiden. Så jag brukar ibland rida ut på stora fyrkants spåret och rida lite ökningar bara för att göra något annat.

För att försvåra bågara lite till så brukar jag även lägga in övergångar. Dessa gör jag prrecis när jag passerar medellinjen. Övergången blir trav-skritt-trav med anledning till att jag tycker det blir försvårt att göra det i galopp. När jag då gör dessa över gångarna så brukar jag tänka som så att övergångn ska vara på en viss punkt. Har jag punkten så cirka fyra steg innan försöker jag ha gjot min övergång för att hamna på punkten.

Varför jag rider bågarna på detta viset har en bra förklaring (min egen förklaring). Volterna gör jag för att stämma av så jag kan få hästen på ett ärligt sätt runt båda mina skänklar. Fö ytterligare en avstämning så rider jag ut på fyrkanten och testar av så att hästen följer med runt skänkeln när jag lägger en volt. Gör den det så får jag ett kvitto på att min övning har gett ett resultat.

Vad det gäller övergångana så gör jag dem mest för att inte enbart göra volter hela tiden. Sen är de bra för om man har en häst som är väldigt pigg och framåt så lär den sig att bromsa upp och lyssna mera på dig som ryttare. Är det en lat häst som man rider så kan övergångarna också få hästen att vakna till och bli mer alert. 

Att göra flera olika saker samtidigt är väldigt bra att testa dig och hästen mentalt. För då gäller det verkligen att man tänker i varje steg på vad och när jag ska göra volten eller övergången.

Igår skrev jag ett inlägg om lösrgörande övningar där jag skrev och berättade om två olika övningar. Vad roligt att så många kollade på min sida när jag publicerade inlägget. I dagens inlägg så tänkte jag försöka skriva lite om takt och tempo och lite runt omkring det. Men ska ändå försöka hålla mig till huvudämnet som är Takt och Tempo. För enkelhets skull så skriver jag om dem i vars ett stycke precis som jag gjorde igår med de lösgörande övningarna.

 

En del hästar kan vara väldigt skumpiga om de har ett stort eller litet steg i traven och galoppen. Det kan vara ganska svårt att hitta en jämn och bra takt som passar både dig och hästen. Jag vet själv att det är jätte svårt att hitta en jämn och bra takt. Till en början av ridpasset så brukar jag göra som så att jag rider lite i undertempo. Det är just för att jag ska få in en bra känsla och takt innan jag kan gå upp till normalt tempo för den hästen jag rider. Ett tips för att komma ner bättre i sadeln på en skumpig häst så rid utan stigbyglar i den mån man kan. Just för att då kommer man automatiskt ner i sadeln bättre och kan känna hästens takt bättre. Dock så gäller det att man inte kniper åt med knä för då blir det lika skumpigt ändå.

 

Tempot på häst är A och O efter det att du fått in en bra takt på hästen. Just för att om man exempelvis rider en bana i hoppning så finns det en maximi tid. Helst så vill man ju rida inom maximi tiden. Då gäller det att man verkligen håller ett bra tempo i förhållande till banan. Så hoppningen är ett väldigt bra exempel på att man måste hålla rätt och bra tempo. Men det är inte bara i hoppning som det är viktigt att hålla uppe tempot. Även i dressyren så är det viktigt. Just för att rider du i för lågt eller högt tempo så kan man få avdrag på poängen.

Något som jag personligen tycker är svårt är det här med mellan gångarterna och förlängd steglängd. Skillnaden mellan dessa två sakerna är hårfin. Jag brukar försöka ha i tankarna att ska jag rida en mellan gångart så bibehåller jag samma tygel längd men att jag rider med mer energi och ett högre tempo. Det är som namnet säger det är en mellan gångart. Det vill säga att du rider så pass mycket framåt så att du nästan går över i nästa gångart utan att göra det.

Skulle jag däremot rida en förlängd steg längd i trav eller förlängd språng längd i galopp så har jag fått lära mig att länga på tygeln. Det är för att hästen ska kunna ta längre steg/språng utan att ändra sitt tempo. Jag vet att många tycker det är jätte svårt med förlänging av steget.

 

 

Jag vet att det det var ett bra tag sen som jag skrev något på bloggen. Men det beror på att jag inte har haft motivation eller kommit på något att skriva om. Fast nu har jag kommit på genom att ha fått lite tips och förslag på vad jag ska skriva.

Som rubriken lyder så ska jag skriva om lösgörande övningar för hästen under ridningen. Jag kommer att berätta vilka övningar jag tycker är bra och varför jag använder mig av just dem. De 2 övningar jag tänkte skriva om är åttvolterna och skänkelvikning på olika linjer.

 

När jag har ridit olika hästar samtisigt som det har varit andra i ridhuset eller i paddocken så är det extremt sällan jag har sett någon använda sig av stora eller lilla åttvolten. Vilket jag inte riktigt kan förstå varför de inte gör det. Enligt mitt tycke så är åttvolterna en bra övning som kan få hästen runt skänklarna och lösgjord. Så nu ska jag försöka förklara lite om åttvolterna ur mitt perspektiv.

Just på stora eller lilla åttvolten så kan man faktiskt göra en hel del olika saker och inte bara rida på en åtta. Till att börja med så brukar jag rida några varv utan att göra något annat än bara skritta på en åtta. Detta är för att jag ska kunna få till båda volterna så jämna och runda som möjligt. Samt även för att stämma av så att jag verkligen har hästen med mig runt båda skänklarna.

När jag känner att hästen funkar bra på volterna så börjar jag lägga in lite olika saker beroende på vilken häst det är som jag rider. I skritt så rider jag mycket halvhalter och halter precis innan jag byter om volt. Just för att checka av så att hästen lyssnar på mina förhållningar och hjälper. När jag känner att jag har koll på det så börjar jag trava några varv på volten. Återigen för att få till båda volterna lika stora och jämna. Istället för att göra halter så byter jag ut det mot en skritt övergång när jag ska byta om volt.

Vill man göra det lite svårare för sig så kan man även flytta hästen undan skänkeln på halva volten. Det gör jag också mycket i den mån jag känner att hästen och jag klarar det. Just sidvärts rörelserna på volterna gör jag bara när jag rider på stora åttvolten. Rider jag på lilla åttvolten så är det mest övergångar från trav-skritt och skritt-trav.

När jag tror att hästen är helt lösgjord så går jag ut på fyrkants spåret och stämmer av om hästen verkligen är lösgjord. Är den inte det så går jag återigen in på någon av åttvolterna. Det som är så bra med just den lilla åttvolten är att du kan välja och lägga den precis var du vill på ridbanan. Till exempel så kan du välja att lägga den mitt på ridbanan mellan exempelvis E och B om du rider på en bana som är 20*40 och rider du på en 20*60 bana så har du lite fler punkter som du kan lägga in den på.

 

Det som är så bra med skänkelvikning är att man kan rida den på helt olika linjer. Så man behöver inte vara beroende av bokstäver. Det räcker med att man hittar en punkt A som man vänder eller rider ifrån. Men en sak som är jätte viktigt är att innan du vänder in eller rider din linje så måste du ha hittat en punkt B. Personlingen så tycker jag inte alls det är särskilt svårt att göra det. Rider jag ut i skogen eller i paddock eller rent av inne i ridhuset beroende på väder så hittar jag alltid min punkt. Men innan jag börjar rida skänkel vikningen så ser jag till att bara ha ridit linjen några gånger för att se så den blir bra och att jag hittar mellan punkt A och B. Vad det gäller just skänkelvikningar så tänkte jag försöka förklara två eller tre olika linjer som du kan rida det på. Samt även ge lite tips på olika övningar under tiden på den här linjen.

1. Första linjen jag använder mig av när jag rider skänkelvikning är den diagonala linjen. Det vill säga jag vänder snett igenom från ett hörn till det andra. Här är man tycker jag helt oberoende av mått på ridbana, ridhus eller om man är i skogen. När du ska rida skänkelvikningen på diagonalen så är det viktigt att du har hästen i balans och har sikte på punkt B från första steget. Skulle hästen gå ifrån dig, mot hand eller bara ramla iväg så brukar jag lägga en volt. Fast volten brukar jag anvönda mig av i början bra för att inte rida för långa sträckor.

2. Något som jag också tycker är bra för att lösgöra hästen är också att rida skänkelvikning på böjda spår. Man kan rida på både stora mitt volten eller bara göra halv volter. Jag föredrar personligen att göra halv volter just för att då kan du vända över ridbanan var som helst och rida en halv cirkel till vänster eller höger. När man flyttar hästen på detta sättet så kan man utmana hästen i tvärningen eller bara koncentrera sig på att ha den ställd åt rörelse riktningen. Jag brukar ta tillfället i akt och se till så att hästen verkligen kliver på åt sidan så den stetchar ut ben paren. Just den här linjen brukar jag använda mig av om jag rider en lite äldre häst som behöver mycket sidverts för att mjuka upp kroppen.